Strunta i tidsangivelser och svårighetsgrad på vandringar

När du börjar läsa om olika vandringar så kommer du snart att märka att det ofta står hur lång tid en vandring kommer att ta och hur svår den är. Det kan stå:

”Den här vandringen tar ungefär 4-5 timmar”, ”en kort och lättvandrad topptur” eller ”en medelsvår halvdagstur”.

För vem? Undrar jag.

Förmodligen för den som skrivit om vandringen, sannolikt en mycket van vandrare i god kondition.

Hur intressant och användbar är den informationen egentligen för gemene man? För en elitidrottare?

Jag tycker att du ska stunta i sådana angivelser och att de som skriver om vandringar ska sluta att ange tid och svårighetsgrad på det här sättet.

Det är lite som om det skulle stå ”lätt tvåtimmarstur” om Berlin maraton, eller ”lätt 3-4 timmars löpning” om man ska gå efter medeltiden istället för rekordet.

Berlin maraton anses vara ett av världens lättaste maratonlopp eftersom det är så flackt.

Trots det är variationen i sluttid mycket stor.

Etiopiern Kenenisa Bekele, som vann loppet 2019, gick i mål på strax över två timmar medan siste man, tysken Dietmar John, landande på nästan sju och en halv timme.

Kurt-rav-springer

Det kan ju vara bra att ha ett hum…

”Jamen,” säger säkert någon. ”Det kan ju vara bra att ha ett hum om ungefär hur lång tid det kan ta.”

Ja, absolut. Det är det jag vill att du ska lära dig att skapa själv utifrån dina egna förutsättningar istället för att blint lita på någon annan.

I princip kan man få ett hum väldigt enkelt genom att dela längden i kilometer med farten 5 km/tim och farten 2 km/tim.

Exempel:

20 km i snabb takt (5 km/tim) : 20/5 = 4.

20 km i långsam takt (2 km/tim): 20/2 = 10.

En 20 kilometer lång vandring kan sägas ta mellan 4 och 10 timmar. Ett enormt spann vilket är det jag vill att du ska förstå.


Men när vi gick i xxx så stämde ju tidsangivelserna!

Kanske har du upplevt att de tidsangivelser du läst stämmer väldigt väl överens med den tid du själv vandrat på. Då vet du att just den författaren eller den källan är något just du kan lita på.

Gör bara inte misstaget att tro att det alltid kommer att vara så. Det finns ingen underliggande standard som används av alla överallt.


Kan vara farligt

Variationen bland olika vandrare är mycket stor så tidsangivelser är egentligen rätt ointressanta. I bästa fall.

I värsta fall kan de vara rent av farliga eller i alla fall ställa till med rejäla problem. Planer grusas när maten, vattnet, tiden eller dagsljuset inte räcker till för det man planerat.

”Det skulle ju bara ta två-tre timmar så vi tog inte med oss någonting att äta eller dricka.”

”Det skulle ta 7-8 timmar till vindskyddet men nu börjar det mörkna och vi är inte ens i närheten.”

Det kan också vara knäckande för självförtroendet eller stressande att ha en tid att jämföra sig med. Helt i onödan.

När det gäller svårighetsgrad så blir bilden ännu suddigare och bedömningarna tydligt subjektiva.

”Det stod att den här vandringen var medelsvår men jag vågar inte fortsätta uppåt eller gå ner samma väg. ”

Jag skulle vilja se den vandring som Ingemar Stenmark (som spontant hoppade jämfota upp på en 1 meter och 26 cm hög mur i Mästarnas mästare vid 55 års ålder) skulle beskriva som ”svår” eller ”tung”. Eller den toppbestigning som en storrökande, kraftigt överviktig person skulle kalla lätt.


Så vad gör en klok?

Självklart behövs viss information om en vandring för att ge en tydlig bild av hur den är. Jag tycker att det täcks in väldigt bra av följande mer objektiva fakta.

Längd

Hur lång vandringen är att gå landvägen (inte fågelvägen), uttryckt i exempelvis kilometer.

Höjdprofil

Hur kuperad vandringen är, dvs hur mycket uppför och nedför den går. Det ser man tydligast på en höjdprofil.

En höjdprofil är ett diagram med vandringens längd på x-axeln och vandringens höjd över havet på y-axeln. Kurvan som bildas om du plottar höjd över havet mot distans ger en jättetydlig bild av hur kuperad vandringen är.

Om det inte finns någon höjdprofil kan du skaffa den informationen själv. Du kan göra allt från att titta lite snabbt på en topografisk karta (en karta med höjdkurvor) till att använda mer eller mindre avancerade digitala lösningar.

höjdkurva

Jag vet att det är mycket jobb att ta fram en höjdprofil. Om den tiden inte finns får man ta till mer subjektiva bedömningar som: Plant, mycket kuperat och liknande. Kanske ange högsta och lägsta punktens höjd över havet. Men att ange hur kuperad vandringen är på något sätt tycker jag är nödvändigt.

Markens beskaffenhet

Hur marken ser ut där man vandrar har stor betydelse för hur lätt- eller svårtgått det är. Finns det mycket sten, block eller trädrötter? Är det blött? Finns det i sådana fall spångar. Finns det stättor som du måste ta dig över? Är det asfalterad väg, grusväg, skogsväg, stig eller oledad terräng?

Utöver denna information skadar det inte att berätta om det är svårt att hitta leden.


Så mitt råd är alltså: Strunta i tidsangivelser och vad någon annan tycker är lätt, svårt, tufft eller medel. Ta det åtminstone med en stor nypa salt.

Lär dig att göra din egen bedömning av olika leder utifrån informationen ovan och lär dig via egen erfarenhet vad som är en heldags- eller halvdagsvandring för dig och vad du tycker är lätt och lagom eller tungt och svårt.

Du är ditt eget facit.

Lämna en kommentar